Balearerna, Costa Blanca, Costa del Sol och Gibraltar

 

7-11.9 Anna kommer tillbaka efter tre veckor i Sverige med barn, barnbarn, spelningar med Hot Pans steelband och födelsedagsfirande med goda vänner. På vägen en övernattning i Barcelona med tid att spana in diverse gatuteater på La Rambla och en båttur runt Barcelonas stränder. Färjan från Barcelona anlöpte Mahon kl 7 på morgonen och hamnkontoret hade börjat med vintertid och öppnade inte förrän kl 10, men det gick att få frukost på ett kafé i väntan på skjuts ut till den flytande pontonen där Kaiso låg och väntade.  Kaiso var i gott skick om än med lite slitna förtöjningstampar. Jollen som var paketerad på däck hade klarat sig bra. Det blev till att flusha vattenmakaren, ladda batterier och montera den nyinköpta tanken till jollens utombordare. Annat på agendan var att montera den nyinköpta badstegen som ska sitta midskepps eftersom den ordinarie stegen på häcken är blockerad av vindrodret och den plastlejdare vi har är lite för vinglig. Problemet var att relingen sitter i vägen och man behöver antingen såga hål i relingen för att fälla in stegens beslag eller lägga en distanskloss upp till relingen höjd. Efter mycket mätande, funderande och sågande i distansklossar beslöt Anna att försöka få ett rostfritt beslag gjort. Björn, som är långliggare i Mahon med ett renoveringsprojekt och som tidigare försökt sälja all världens elektroniska sjökort till oss, visste någon som skulle kunna tillverka ett rostfritt beslag. Men det var fiesta i stan och man måste vänta till efter helgen. Fredagskvällen tog vi sällskap ut på stan för att delta i festligheterna. Sedan försvann Björn för gott och Micke som var med oss på seglingen förra året och som jobbar på Beckholmsvarvet hemma tillfrågades. Han lovade tillverka beslag och skicka. 

12-16.9 Krister kom med morgonfärjan från Barcelona efter att ha varit på europeiskt musiketnologseminarium i Jokkmokk. Anna mötte med jollen så han slapp vänta. Krister hade med sig lite mer prylar så det gick att fortsätta meka med lite av varje. Onsdagskvällen gör vi fisksoppa ombord efter att ha provianterat på SPAR. Tidig kväll och väckarklockan satt på 05.30. Torsdag morgon den 14 september är vi på gång ut genom det långa hamninloppet. Möter Balearia-färjan på vägen och senare ute på fritt vatten "vår" färja Acciona. Sedan blir det frukost. Vi seglar på kryssbog med revade segel med vind c:a 10 m/sek. Vi håller inte upp till Colom på Mallorca, som planerat. Efter ett kortvarigt oväder med kuling, lite regn och åska på eftermiddagen avtar vinden igen och vi beslutar oss för att gå för motor mot en ankringsbukt norr om Colom för att hinna innan mörkrets inbrott.  Där är en oändlig sandstrand kantad med solhus och badhotell. Det är mycket långgrunt och vi ankrar på 6 m djup rätt långt ut. Det åskar runt om och vid elvatiden brakar det loss där vi ligger. Vi snurrar runt på ankaret men ligger pall. Vi har haft många tillfällen att vara tacksamma för Delta-ankaret som vi köpte i Grekland efter tips från Stig i Preveza. Nästa morgon tar vi oss söderut till Colom. Där ankrar vi i bukten där det verkar ligga många långseglare. Nästa förmiddag tar vi en tur till land och går runt i den lilla staden och till gamla stan Colonia. Där fanns oändligt många små fiskebåtar med latinrigg och inombordsmotor, en del moderniserade med ruff och någon enstaka med sluprigg. Anna började fantisera om att köpa en liten latinare och lägga i Lövbergaviken hemma.

 

17-25.9 Vi har fått löfte om att få vår Volvo Penta inombordare servad i Port d'Andraitx (stavas även Antrax) om några dagar och vi avseglar i frisk vind med ett krysslag mot Isla Cabrera och nästa mot hamnen Rapita på Mallorcas sydkust. Där angör vi samtidigt med målgång för något som verkade vara tjyvträning för segeltävlingen "Cabrera runt" som skulle gå av stapeln följande helg. Smockfullt i hamnen men vi fick ligga utanpå två andra båtar vid väntbryggan. Nästa morgon avseglade vi mot Antrax. Vi passerade Palma-bukten på vägen. I Antrax ankrade vi på svaj utanför fiskebåtskajen på måndagskvällen. Tisdagen kontaktade vi Volvoreparatören och fick löfte om att få besök av mekaniker på onsdagens förmiddag. Vi tog en busstur till Santa Ponca, en riktig turistbadort som vi passerat utanför på väg till Antrax. Tittade på duvor och papegojor i strandparken, tog en glass vid strandbaren och åt lunch på en österrikisk restaurang. Tillbaka i Antrax tar vi en sundowner i baren Sabor de Cuba innan vi handlar lite mat och får en sen middag ombord i skenet av lyktan som Anna fått på födelsedagen. Nästa morgon flyttar vi över till segelklubbshamnen Club de Vela, där vi får betala 54 euro för en natt. Vi väntar hela dagen på mekanikerna som kommer först efter siestan. De byter bränslefilter och olja och fixar den läckande impellern mm. Vi upptäcker när dom gått att det läcker vid anslutningsröret till impellern men det går inte att få någon hjälp i mer dag på grund av begravning. Nästa morgon får vi ingen kontakt så vi flyttar ut på ankare igen. Blir bortkörda från inre bassängen, som man försöker rensa från ankrande båtar, så vi får lägga oss längre ut mot mynningen. Det är dock inga problem trots att det blåser rätt bra. Nästa morgon lyckas vi få kontakt med volvomekanikerna och gör en snabbvisit vid Club de Vela för att få läckan fixad. Vår droppande vacuumventil demonterade vi själva och gjorde ren, vilket minskade dropphastigheten. Efter en stadig lunch och tupplur avseglar vi framåt kvällen mot Ibiza. Natten var odramatisk med växlande vindar och ömsom motorgång och segling. Lite åska på avstånd.

 

23-25.9 Vid 9-tiden på morgonen ankrar vi innanför vågbrytaren i Ibizas rymliga hamnbassäng. Det var inte tal om att gå in till brygga då hamnavgiften är över 60 euro. Efter frukost och en tupplur var det dags att ta jollen till land och se sig omkring. Området närmast oss var fullt med solhus och hotell och riktigt trist så vi tog färjan över till riktiga Ibiza där vi gick runt i den anrika staden och tog oss upp till staden innanför murarna som är ett välbevarat världskulturarv med äkta känsla bland historiska byggnader, restauranger och bostäder. Hann tillbaka till Kaiso just som det mörknade. Nästa dag låg vi kvar och väntade ut lite bättre väderutsikter och gjorde om utflykten till gamla stan. Denna gång hann vi med en äkta caipirinha vid solnedgången innan vi tog färjan tillbaka till jollen och vidare hem till Kaiso. Det hade börjat blåsa upp från sydväst som utlovat och vi backade fast ankaret i den nya riktningen som var rakt genom hamninloppet. Vi kollade någon gång under natten att vi inte draggade. Tidigt på morgonen när det fortfarande var mörkt vaknade vi av en duns och trodde att vi trots allt hade gått på. Men det var istället en stor katamaran som hade draggat ner på oss och dessutom trasslat in sin ena ponton i vår ankarlina. Vi lyckades komma loss genom att lätta på linan som var fäst i kättingen som ryckdämpare och katamaranen hade som tur var inte fått sitt ankare i kors med vårt. Den gav sig ut och ankrade om nordväst om oss. Vi började göra oss klara för avsegling och under tiden vred vinden mot nordvästlig. Plötsligt ser vi i mörkret samma katamaran komma drivande med god hastighet rakt emot oss! De hade tydligen gått och lagt sig igen för det hjälpte inte att ropa. Först när vi slog ihop och vi bankade på deras skrov kom de upp igen. Denna gång räckte det inte att slacka på linan för de hade fastnat i kättingen också. Vi släppte då ut mer kätting och bad dem dra så fort som möjligt innan vinden skulle sträcka på kättingen igen. Det gick att komma loss även denna gång men vi hade fått en del fula märken i sidan. Katamaranen försvann snabbt ut genom hamninloppet och vi såg den inte mer. 

 

25-27.9 Efter äventyret med katamaranen äter vi frukost och packar in jollen mm och är klara för avfärd lite före kl. 11.  Vi motorseglade ner mot öppningen i revet mellan öarna Ibiza och Formentera. På andra sidan blir det hög sjö när det grundar upp i den västliga vinden som går upp emot 10 m/sek. Vi seglar med vindar av växlande riktning och styrka under eftermiddagen och natten. Vi provar med olika segelsättning och bogar, motorsegling, vindroder av och på. Inget vill sig riktigt bra. Ett tag under natten var vi i höjd med Benidorm norr om Alicante innan vi slog och fick sträckbog ner mot Palos, Spaniens sydöstra hörn, som vi rundade 13.30. Vi avslutade med läns mot Cartagena och prövade nya preventergajen, som verkade fungera OK. Halv sex på kvällen förtöjde vi i Cartagenas hamn. Det hade läckt in vatten i förpiken vid överbrytande sjö så vi sköljde av sängkläderna i färskvatten och sov i salongen efter middag ombord. Tätningen vid ankarspelet behöver nog förbättras. Följande dag tvättade vi i kungliga segelsällskapets tvättmaskin och fixade lite annat innan vi tog en promenad upp till borgen på berget. Därifrån hade man utsikt över amfiteatern från romartiden, militärförläggningar och annat. Just nu var det romarvecka i Cartagena med diverse upptåg och festligheter, ungefär som medeltidsveckan i Visby. Kvällen avslutades med ett besök på restaurant Columbus med gubbarna som vi blev så förtjusta i förra gången vi var i Cartagena för drygt ett år sedan. En copa hemgjord fikonlikör smakade utsökt efter maten.

 

28-30.9 Vi lämnade Cartagena med morgondimma och motorgång. Gasen ville inte när det var dags för kaffe. Skruvade isär slang och ventil. Det fanns gas i flaskan. Sprayade WD-40 i reduceringsventilen och fick igång kaffekoket. Ankrade i bukten vid Aguilas, en semesterort som inte såg tillräckligt intressant ut för att pumpa upp jollen. Nästa dag kryssar vi till Carboneras där vi ankrar utanför den långa badstranden mellan fiskebåtshamnen och de två lastfartygshamnarna där ett fartyg låg hela natten och lossade kol till kraftverket. Innan soluppgången lämnade vi detta rätt trista ställe. Frukost i soluppgången innan dimman rullar in. Dimman håller i sig. Skulle vi inte få se gathörnet (Cabo de Gata) den här gången heller. Förra gången hade vi hårdkryss mitt i natten när vi rundade hörnet. Men just som vi rundade vid 13-tiden tittade bergstopparna fram ur dimman. Efter ett tag var dimman borta och vi fick fin segling upp genom Almeriabukten till Mjukvattnet (Aguadulce). Ännu en semesterort med badstränder och solhus. En trevlig marinero anvisade oss en ledig plats. Hamnavgiften var dock betydligt högre än chargeband 2 som Nautiska almanackan angav, nämligen 48 euro. Cartagena var med sina 19 euro per natt i gengäld betydligt billigare än angivna chargeband 2/3. Vi passade på att tanka och att gå på restaurang när vi nu ändå var i hamn. Det blev dock si och så med nattsömnen eftersom vi låg just utanför ett dansställe som höll igång ända till solen gick upp vid 8-tiden. Nu krånglade gasen igen så frukosten var i fara. Inget mekande hjälpte denna gång så vi bytte både flaska och reduceringsventil till svensk standard eftersom vi hade en flaska med lite gas kvar i sen vi lämnade Sverige 2004.

 

1-4.10  Strax efter kl 9 kastade vi loss och styrde mot Adra 30 sjömil bort. Dimman låg mycket tät och ingen vind. Fiskebåtar dyker upp och försvinner. Skarp utkik nödvändig. Efter lunch gav sig dimman gradvis men hamnen gick inte att se. Efter att ha passerat en sista tät dimbank ett par sjömil från land kunde vi gå in i Adra i god sikt. Det var en utpräglad fiskehamn, men där fanns också en kunglig segelklubb. Vi fick förtöja utanför en annan segelbåt utan folk ombord. Stan har lite morisk stadsplan med smala gator och med den obligatoriska paradgatan längs stranden. På morgonen kommer många fiskebåtar in med släpjollar med stora strålkastare på. De används för att locka fisk på natten. Ingen dimma men fortfarande ingen vind. Kursen ställs mot Gibraltar 125 sjömil bort. Ett stort stim med ett hundratal delfiner hoppar runt oss i det spegelblanka vattnet med svag dyning.  Lugnare kan nog inte Medelhavet bli. Efter lunch kommer vinden och ökar gradvis. Under natten får vi motvind på 10-14 m/s och kryssar. På förmiddagen inser vi att vi inte kommer att hinna fram till Gibraltar innan mörkrets inbrott och går istället för styrbords halsar på sträckbog mot Duquesa på spanska solkusten norr om Gibraltar. Vi kommer dit vid kl.16. En solhusstad till och inga fiskebåtar. Vi hittar en brittisk sportbar "Waterfront" där dom hade äkta Guinness och fin utsikt över hamnen. Det verkar vara många britter i Duquesa. Vi var ganska trötta efter den hårda kryssen och det blev att gå till sängs tidigt.

Nästa dag gick vi de återstående 20 sjömilen till Gibraltar i förlig vind. På vägen fick vi syn på en stor haj en meter från båten, så då var det inte läge att trilla i. Totalt fick vi p.g.a. kryssen segla 145 sjömil från Adra för att nå fram. Inklareringen vid Waterport som det var så noga med förra året var nedlagd. Vi kallade på Marina Bay på VHF:en och fick en plats som visade sig ligga nära den som vi låg på förra året. Här frågade dom om vi hade sprit, cigaretter eller vapen ombord, vilket är ovanligt att någon frågar. Vi gav oss på jakt efter gas, men träffade på ett svenskt par i en båt från Helsingborg på bryggan och pratade så länge att Shepards Chandlery hann stänga innan vi kom dit. Vi handlade i indiern Ramsons affär och precis som förra året hade han Mount Gay rom från Barbados, men det var bara en flaska kvar. Som tur var gick det att handla med euro, för vi hade inga brittiska pund. Middag i båten och kort prat med Helge på kortvågsradion. En vindgenerator på båten intill störde, så förbindelsen var inte så bra och vi hörde inte de andra båtarna.