November på Trinidad - igen

Anna anlände till Kaiso den 23 oktober och Krister kom en vecka senare efter att ha varit på Society for Ethnomusicology's konferens på Wesleyan University i Middletown, Connecticut, USA. Medan vi varit i Sverige hade det varit inbrott i båten, men det var bara en bärbar radio med CD-spelare som stulits. Allt annat var kvar. Vår båtvakt Hanna upptäckte inbrottet fort och nytt lås kunde sättas på luckorna. Det hade varit inbrott i några andra båtar också, så säkerheten skärptes på varvet bl.a. med nya övervakningskameror. Vi har låtit tillverka nya, kraftigare luckor till ruffnedgången och monterat bultat lås så nu ska det vara svårare att bryta sig in hoppas vi.

Annars var Kaiso sig lik. Det var inte mycket jobb som måste göras innan sjösättningen. Bara putsa bort vax som lagts på friborden i mars och stryka ett lager bottenfärg. Vi beslöt att skaffa en ny större gasflaska med amerikansk standard och bygga en ny hylla för den i ankarboxen. Det har varit svårt att få våra sydeuropeiska campinggasflaskor fyllda här och dom svenska är helt omöjligt att få fyllda. Regulatorer etc. går inte att få tag på. Så när man seglar runt så får man byta till lokala gasolgrejor vart man än kommer om man inte vill jaga runt efter påfyllningsställen som råkar ha rätt adapter för att fylla andra flaskor än lokala. Dom som har fotogenkök har också numera problem att hitta fotogen eftersom det, som dom sa på affären i Gibraltar, är "gammalmodigt". Vår nya gasflaska är i kompositmaterial och kommer inte att rosta. Dessutom kan man se hur mycket flytande gas som är kvar i flaskan eftersom den är genomskinlig.

Vi sjösatte den 12 oktober. Kaiso är nu vattenburen och förtöjd i Coral Cove Marina, Chaguaramas. Life on the hard is hard så det känns skönt när det gungar under fötterna.

Sedan har vi pysslat med diverse. Vänt på ankarkättingen, låtit packa om livflotten, kollat riggen (fästet till ena undervantet sprucket, svenske riggaren Jonas här fixade nya undervantsfästen och nitade dit dom), lagat batteriladdaren, bytt takventil ovanför spisen, bytt några fötter till mantågsstöttor som bestod av upprutten aluminium mot dito i kompositmaterial o.s.v. Det sistnämnda involverade bortmonterning av inredning för att komma åt bultarnas muttrar under däck. Nar vi startade utombordsmotorn till jollen kom inget kylvatten för impellern hade fastnat under förvaringstiden. En mekaniker fixade det på 15 minuter mot betalning på 35 kronor. Det är alltid grejor som går sönder på en båt, men som tur är går det så gott som alltid att fixa.

En del tid har gått åt att förbereda besök av steelbandet Hot Pans från Stockholm som Anna spelar med. De skall komma och spela under karnevalen i februari. Bostad har hyrts, fordon skaffats för att spela på gatorna karnevalsmåndagen och tisdagen. Försäkringar m.m. fixas genom steelbandens organisation Pan Trinbago där Hot Pans just sökt medlemskap. Bandet har några spelningar på gång före karnevalen, bl.a. utanför den lokalt väldig kända romkrogen Smokey & Bunty i stadsdelen St. James, "the town that never sleeps". Vi rapporterar mer om detta när det beger sig.

Vi har också varit på steelband- och calypsoshower i stan. Bl.a. har steelbandet Silver Stars firat 60-årsjubileum med en rad evenemang. När vi bodde och jobbade på Trinidad 1969-72 så hyrde vi ett hus på 31 Cipriani Boulevard och hade Silver Stars praktiskt taget på vår bakgård. Under karnevalssäsongen kunde vi varken höra TV eller radio när dom repade hela kvällarna. Vi flyttade så småningom till Mucurapo Road...

I samband med steelbandsfestivalen skulle finalisterna i årets Panorama-tävling spela "on the road" på södra delen av den stora parken kallad The Savannah. De ställde upp med sina lastbilar på en närliggande gata. Det hela skulle börja kl.20, men polisen släppte inte iväg banden. Vid 22-tiden tappade ett band tålamodet och körde ut på vägen runt Savannah mot enkelriktningen. Mötande bilar flydde upp på trottoaren och det var allmänt kaos. De andra banden följden efter och showen var igång. Polisen kunde inget göra, bara stoppa all annan trafik. Söndag 30 november var vi på finalen för stora band i steelbandsfestivalen där bandet Exodus vann allt.

Ett besök hos gamla kompisarna Ulli och Merlene i Couva och en heldagsutflykt med trinivänner till Granville Beach på sydvästspetsen av Trinidad har vi också hunnit med. Det var en hel busslast med 25-30 släktingar och vänner som lämnade Diego Martin vid 10-tiden i söndags, fast den förutbestämda avgångstiden var 7.00, så vi gick upp för tidigt för att infinna oss till avresan. Man lär sig aldrig att komma i tid, d.v.s. två-tre timmar för sent... Nåväl, resten av dagen var mycket trevlig med en massa dansande i bussen till musik på hög volym, skämt, bad och god mat och lite gruffande släktingarna emellan. Precis som det brukar vara när trinis åker till beachen.

Fredag 28 november hade vi ett svenskt party vid poolen här på Coral Cove. Det är ganska många båtar med svenskar här. Det var stillsammare, men kanske inte nyktrare än utflykten till Granville. I morgon onsdag ska calypsonian The Original DeFosto Himself ha skivsläpp på krogen The Mas Camp och vi ska vara med. Bl.a. kommer också Lord Nelson sjunga. Han bodde i vårt hus hemma när sonen Eric tagit honom till Stockholm för uppträdande på Mosebacke, då också Hot Pans var förband. På torsdag 4 december planerar vi att segla norrut.