TIDSRESAN DEL 6

 

Grenada förr och nu

 

Krister Malm

 

Innan vi lämnade Grenadinerna i maj 1969 gick vi till Petit St.Vincent där vi hört att svenska skutan af Klaraborg låg, vilket hon också gjorde. Det fanns ett särskilt skäl till att söka upp Klaraborg. När vi i början av december 1968 seglade från San Juan, Puerto Rico till Charlotte Amalie, St. Thomas hade en kille vid namn Bengt Dahlberg "liftat" med oss. Han var på väg att mönstra på Klaraborg. I Charlotte Amalie träffade vi Sten och Britta Holmdahl från Kalix som seglade charter i Jungfruöarna med sin båt Fjording. De hjälpte Bengt att få lift vidare till Antigua på en brittisk båt. Nu skulle vi ta reda på om han lyckades komma fram. Jovisst, det hade han gjort men han var inte längre kvar ombord. Vi tittade på det fina nya hotellet som killarna på Klaraborg körde daycharter åt. Det var ritat av svenske arkitekten Arne Hasselqvist. Han var mycket aktiv i Grenadinerna på 1960-talet och ritade hus och hotell som byggdes bl.a. på Mustique och Prune Island, som sedan bytte namn till Palm Island för att hotellets affärer skulle gå bättre.

I slutet av januari 2009 låg vi i Coral Cove Marina, Chaguaramas, Trinidad. En båt förtöjde bredvid oss. Ombord fanns tre svenska äldre män. Vi började prata. En av de tre på grannbåten sa att han varit i Västindien i slutet av 1960-talet på Klaraborg. Vi berättade då om Bengt som liftat med oss från Puerto Rico. Mannen utbrast då: "Men det var ju jag!". Vi hade inte känt igen varandra nu när vi 40 år senare träffade på varandra i Västindien igen!

Men tillbaka till 1969. Vi lämnade gänget på Klaraborg och seglade till Grenada där vi ankrade i Grenada Yacht Service marina.

 

grenadagys

 

Grenada Yacht Service Anchorage 1969

 

Så här står det i loggboken den 29 maj 1969:

 

Vi gick iland och fick post på GYS. Vi trodde vi skulle gå till CARIFTA Expo som enligt alla annonser skulle pågå till 31/5 (bl.a. affischer i St.Georges och meddelande dagen innan på Radio Barbados). Man hade emellertid hastigt och lustigt rivit ned mässan över pingsten. Typiskt! (Detta kunde lika väl hänt 2009 är vi säkra på!)

Istället rodde vi till stan och jag tog en av de hemmagjorda bussarna (en trälåda med träbänkar på ett gammalt lastbilschassi och med namn som Comfort, Take It Easy, Village Pride o.s.v.) till Grenville för att träffa musikläraren Bob Glouer, PeaceCorps. Jag skakade 20 miles på livsfarliga vägar och hittade Bob i ett lagerhus för nutmeg (muskotnöt), som också tjänade som secondary school. När han slutade skolan hade sista bussen gått, så jag blev erbjuden att bo över natten hos samma indiska familj som han bodde hos. Alla låg direkt på trägolvet, så det var bara att göra likadant.

 

Numera ligger nog inte så många direkt på golvet på Grenada och de hemmagjorda bussarna är borta. Kontakten med Bob ledde till att jag någon vecka senare kunde spela in musik på instrumentet cocoa-lute.

 

grenadabuss

 

Grenada-buss1969 på torget i St.Georges där det idag är marknad och lagerbyggnaderna blivit turistbutiker

 

Tillbaka till loggboken:

 

På grund av helgdagen Corpus Christi gick det inga bussar. Jag hade dagen innan beställt taxi till GYS:s grindar och som tur var kom den. Vi åkte i tätt regn och dimma till Grenville där Bob och jag senare fortsatte till Mont Riche för att träffa läraren John, som fixat inspelningen. John dök upp och meddelade att cocoa-lutespelaren också var cricketspelare och att en match just pågick mellan två bylag. Vi måste vänta till matchen var slut. Därmed rök mina chanser att komma tillbaka till St.Georges med avtalad transport.  Vi tittade på cricketmatchen som ideligen avbröts av regn. När den var färdig fick vi vår inspelning. Två musikanter spelade på varsin cocoa-lute, en variant av musikbåge. Gjord av en gren av kakaoträd och metrev av nylon som sträng. Det sistnämnda är en innovation av dessa musikanter. Tidigare använde man ett slags slingerväxt.

 

Det blev ännu en natt på trägolvet. Musikbåge finns både bland indianer i Sydamerika och på flera håll i Afrika, men jag känner inte till att den funnits på någon annan västindisk ö än Grenada. Den ser ut som en pilbåge. Ena änden sätts intill munnen och den andra hålls med vänsterhanden medan man slår med en pinne på strängen med höger hand. Tonhöjden förändras genom att man ändrar munhålans storlek så att olika övertoner förstärks, precis som med mungiga. Förmodligen har instrumentet uppstått ur pilbågen och är säkert ett av de allra äldsta stränginstrumenten. När vi på senare år varit på Grenada har jag frågat efter cocoa-lute. De flesta har aldrig hört talas om instrumentet och ingen har känt till någon som spelar det. Så kanske den traditionen har dött ut.

Jag var också på Windward Islands Broadcasting Service radiostation i St. Georges och kopierade mycket av deras inspelningar med traditionell musik. De hade inga inspelningar av cocoa-lute och fick givetvis kopior på mina inspelningar. När USA invaderade Grenada 1983 bombade de radiostationen och hela arkivet gick upp i rök. När vi kom seglande dit igen 1992 hade jag med mig kopior på det jag kopierat ur radioarkivet 1969 plus mina egna inspelningar från Grenada. De blev väldigt glada över att få tillbaka en liten del av de gamla inspelningarna.

 

I St.Georges träffade vi 1969 också på vibrafonisten Teddy Charles,  som var den första som begrep att namnet på vår båt Lady Day hade att göra med sångerskan Billie Holiday. Han hade spelat många gånger med Lady Day och var förvånad över att hon var känd ända borta i fjärran Sverige. En morgon såg vi den svenska flaggan på en Bacchant. Det var Ulf Pettersson på Suzie II som just anlänt från Kanarieöarna. Ombord hade han också foxterriern Suzie I. Han hade då just påbörjat sina fleråriga långfärder som skildrats i Gunnar Stålbrands bok "100000 sjömil med Suzie II". Inget för oss VSSL:are!

 

grenadagata

 

Gata nära torget i St.Georges januari 2007. Orkanen Ivan blåste bort bl.a. kyrkans tak.

 

När vi i början på 2009 anlände till Grenada (Prickley Bay) efter 500 motiga sjömil från St.Croix blev vi mottagna av Inger och Lasse på s/y Charlotta som medförde en kylväska med öl och mackor. Det var en klar förbättring av förhållandena på Grenada!